Netzwörterbuch (SASS Plattdeutsch)

Hochdeutsch

Plattdeutsch

direkte Treffer

Verben

jmdn überfordern

vun een to veel verlangen

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
langen; lang, langt	ik	lang	lang (langde, langede)	langt
	du	langst	langst (langdest, langedest)
	he/se/dat	langt	lang (langde, langede)
	wi/ji/Se/se	langt (langen)	langen (langden, langeden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

jmdn überfordern

een överföddern

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
föddern; födder, föddert	ik	födder	födder (födderde)	föddert
	du	födderst	födderst (födderdest)
	he/se/dat	föddert	födder (födderde)
	wi/ji/Se/se	föddert (föddern)	föddern (födderden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

jmdn überfordern

een överlasten

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
lasten; last, last	ik	last	last (lastde, lastede)	last
	du	last	last (lastdest, lastedest)
	he/se/dat	last	last (lastde, lastede)
	wi/ji/Se/se	last (lasten)	lasten (lastden, lasteden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

jmdn überfordern

een överstrapzeren

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
strapzeren; strapzeer, strapzeert	ik	strapzeer	strapzeer (strapzeerde)	strapzeert
	du	strapzeerst	strapzeerst (strapzeerdest)
	he/se/dat	strapzeert	strapzeer (strapzeerde)
	wi/ji/Se/se	strapzeert (strapzeren)	strapzeren (strapzeerden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

jmdn überfordern

een to veel afverlangen

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
langen; lang, langt	ik	lang	lang (langde, langede)	langt
	du	langst	langst (langdest, langedest)
	he/se/dat	langt	lang (langde, langede)
	wi/ji/Se/se	langt (langen)	langen (langden, langeden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

sich überfordern

to veel wüllen

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
wüllen	ik	will	wull	wullt
	du	wullt	wusst
	he/se/dat	will	wull
	wi/ji/Se/se	wüllt (wüllen)	wullen

(in Klammern regionale Nebenformen)

sich überfordern

sik överföddern

Infinitiv; Imperativ (sg, pl)	Person	Präsens	Präteritum	Partizip II
föddern; födder, föddert	ik	födder	födder (födderde)	föddert
	du	födderst	födderst (födderdest)
	he/se/dat	föddert	födder (födderde)
	wi/ji/Se/se	föddert (föddern)	föddern (födderden)

(in Klammern regionale Nebenformen)

zum Seitenanfang