SASS
Plattdeutsches
Netzwörterbuch
SASS Plattdeutsche Lehrmaterialien
öffnen
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Suchen
Menü
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hochdeutsch
Plattdeutsch
direkte Treffer
Substantive
Überrumpelung
Överrumpeln
f
, Pl.: Överrumpeln/~s
Verben
jmdn
überraschen
[jmdn unvorbereitet treffen]
een
överrumpeln
Konjugation
×
Konjugation von rumpeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
rumpeln; rumpel, rumpelt
ik
rumpel
rumpel
(rumpelde)
rumpelt
du
rumpelst
rumpelst
(rumpeldest)
he/se/dat
rumpelt
rumpel
(rumpelde)
wi/ji/Se/se
rumpelt
(rumpeln)
rumpeln
(rumpelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
jmdn
überrumpeln
een
överrumpeln
Konjugation
×
Konjugation von rumpeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
rumpeln; rumpel, rumpelt
ik
rumpel
rumpel
(rumpelde)
rumpelt
du
rumpelst
rumpelst
(rumpeldest)
he/se/dat
rumpelt
rumpel
(rumpelde)
wi/ji/Se/se
rumpelt
(rumpeln)
rumpeln
(rumpelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
zum Seitenanfang