SASS
Plattdeutsches
Netzwörterbuch
SASS Plattdeutsche Lehrmaterialien
öffnen
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Suchen
Menü
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hochdeutsch
Plattdeutsch
direkte Treffer
Verben
knobeln
knoveln
[ɔʊ]
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
würfeln
[mit Würfeln spielen]
knoveln
[ɔʊ]
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
mit/um etw
knobeln
mit/üm wat
knoveln
[ɔʊ]
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
weitere Treffer anzeigen
weitere Treffer
Verben
anzeigen
etw
ausknobeln
[etw ersinnen/ausklügeln]
sik wat
utknoveln
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
etw
austüfteln
sik wat
utknoveln
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
etw
ausknobeln
[etw auswürfeln]
wat
utknoveln
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
etw
ertüfteln
wat
utknoveln
Konjugation
×
Konjugation von knoveln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
knoveln; knovel, knovelt
ik
knovel
knovel
(knovelde)
knovelt
du
knovelst
knovelst
(knoveldest)
he/se/dat
knovelt
knovel
(knovelde)
wi/ji/Se/se
knovelt
(knoveln)
knoveln
(knovelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
zum Seitenanfang