SASS
Plattdeutsches
Netzwörterbuch
SASS Plattdeutsche Lehrmaterialien
öffnen
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hoch > Platt
Platt > Hoch
Suchen
Menü
Förderer
Aussprachehinweise
Benutzungshinweise
Abkürzungsverzeichnis
Allgemeine Informationen
Bücher
Fehrs-Gilde
Hochdeutsch
Plattdeutsch
direkte Treffer
Verben
sabbeln
[in allen hd Bed]
sabbeln
Konjugation
×
Konjugation von sabbeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
sabbeln; sabbel, sabbelt
ik
sabbel
sabbel
(sabbelde)
sabbelt
du
sabbelst
sabbelst
(sabbeldest)
he/se/dat
sabbelt
sabbel
(sabbelde)
wi/ji/Se/se
sabbelt
(sabbeln)
sabbeln
(sabbelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
sabbeln
Konjugation
×
Konjugation von sabbeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
sabbeln; sabbel, sabbelt
ik
sabbel
sabbel
(sabbelde)
sabbelt
du
sabbelst
sabbelst
(sabbeldest)
he/se/dat
sabbelt
sabbel
(sabbelde)
wi/ji/Se/se
sabbelt
(sabbeln)
sabbeln
(sabbelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
snötern
[ø:]
Konjugation
×
Konjugation von snötern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
snötern; snöter, snötert
ik
snöter
snöter
(snöterde)
snötert
du
snöterst
snöterst
(snöterdest)
he/se/dat
snötert
snöter
(snöterde)
wi/ji/Se/se
snötert
(snötern)
snötern
(snöterden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
rappeln
Konjugation
×
Konjugation von rappeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
rappeln; rappel, rappelt
ik
rappel
rappel
(rappelde)
rappelt
du
rappelst
rappelst
(rappeldest)
he/se/dat
rappelt
rappel
(rappelde)
wi/ji/Se/se
rappelt
(rappeln)
rappeln
(rappelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
plappern
Konjugation
×
Konjugation von plappern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
plappern; plapper, plappert
ik
plapper
plapper
(plapperde)
plappert
du
plapperst
plapperst
(plapperdest)
he/se/dat
plappert
plapper
(plapperde)
wi/ji/Se/se
plappert
(plappern)
plappern
(plapperden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
babbeln
Konjugation
×
Konjugation von babbeln
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
babbeln; babbel, babbelt
ik
babbel
babbel
(babbelde)
babbelt
du
babbelst
babbelst
(babbeldest)
he/se/dat
babbelt
babbel
(babbelde)
wi/ji/Se/se
babbelt
(babbeln)
babbeln
(babbelden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
saustern
Konjugation
×
Konjugation von saustern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
saustern; sauster, saustert
ik
sauster
sauster
(sausterde)
saustert
du
sausterst
sausterst
(sausterdest)
he/se/dat
saustert
sauster
(sausterde)
wi/ji/Se/se
saustert
(saustern)
saustern
(sausterden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
zaustern
Konjugation
×
Konjugation von zaustern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
zaustern; zauster, zaustert
ik
zauster
zauster
(zausterde)
zaustert
du
zausterst
zausterst
(zausterdest)
he/se/dat
zaustert
zauster
(zausterde)
wi/ji/Se/se
zaustert
(zaustern)
zaustern
(zausterden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
rötern
[œ:]
Konjugation
×
Konjugation von rötern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
rötern; röter, rötert
ik
röter
röter
(röterde)
rötert
du
röterst
röterst
(röterdest)
he/se/dat
rötert
röter
(röterde)
wi/ji/Se/se
rötert
(rötern)
rötern
(röterden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
(etw)
sabbeln
[unaufhörlich reden]
(wat)
plötern
[œ:]
Konjugation
×
Konjugation von plötern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
plötern; plöter, plötert
ik
plöter
plöter
(plöterde)
plötert
du
plöterst
plöterst
(plöterdest)
he/se/dat
plötert
plöter
(plöterde)
wi/ji/Se/se
plötert
(plötern)
plötern
(plöterden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
sabbeln
[sabbern]
sabbern
Konjugation
×
Konjugation von sabbern
Infinitiv; Imperativ (sg, pl)
Person
Präsens
Präteritum
Partizip II
sabbern; sabber, sabbert
ik
sabber
sabber
(sabberde)
sabbert
du
sabberst
sabberst
(sabberdest)
he/se/dat
sabbert
sabber
(sabberde)
wi/ji/Se/se
sabbert
(sabbern)
sabbern
(sabberden)
(in Klammern regionale Nebenformen)
zum Seitenanfang